Hej igen! Nu kommer allt i lite konstig ordnging, men huvudsaken är att det är med  

Ett av våra mål med denna resa var att åka på valsafari och som vi gjorde det!

För att ta oss till Andenes som ligger längst ut på Andöya så var vi tvugna att hyra bil, en liten Toyota Corolla, men den tjänade oss väl=)  

Vi fick åka med Inger-lise till Sortland på tisdag morgon för att hämta bilen där och sen drog vi vidare längs kusten.

Vi hade fått berättat att man skulle åka utsidan/västsidan av Andöya så det gjorde vi och där var varierande landskap, allt från branta klippor till vita stränder, vackert!

Både Anna och jag har lite japangener i oss, vi dokumenterar allt vi ser väldigt noga och detta kan Inger-lise bekräfta=) Vi stannade längs vägen och fotograferade vad vi tyckte var vackra vyer bara för att upptäcka att bakom nästa kurva var utsikten ännu bättre!

Vi kom fram till Andenes tre timmar innan vi skulle va på valcentret så vi fick oss lunch och åkte sedan och lade oss på en strand och solade/sov. Underbar känsla av att vara på kusten och höra vågorna slå!

Väl på valcentret köpte vi oss fika, jag beställde glass och inte en siffra var rätt=) Jag beställde gelatoglass och fick kulglass, pannacotta och kolaglassen blev choklad och pistageglass och trots att jag inte gillar chokladglass så försvann allt=)

Vi fick en guidad tur där guiden berättade om kaskelotten innan vi drog ut på båten. Det var lugnt på havet och inga vågor. Vi skulle åka en timme ut innan vi kunde se några valar. Jag var rädd de första två timmarna av resan eftersom båten gungade, Anna slet som ett djur med mig=) Hon fick flera personer att förklara för mig att det inte fanns någon risk att båten skulle välta. En man sa att det krävdes femton meter höga vågor och just då hade vi bara en meter, det fick mig lite lugnare=)  

Eftersom det var valgaranti så fick man antingen pengarna tillbaka eller åka på en ny tur och jag tänkte i mitt stilla sinne att ser jag ingen val så åker jag inte ut igen, men när vi åkt i ca tre timmar började guiderna skrika att det fanns en val i sikte, adrenalinet rusade och spänningen var olidlig! Långt ut på havet syntes en ensam fena som guppade upp och ner och plötsligt gjorde valen en blåsning och vattenet sprutade. Valen låg och guppade en stund innan den dök ner och vi fick se den majestätiska stjärtfenan=)

Vi gav oss efter två andra vala som var i närheten och fick till slut syn på dem också. Spermavalarna kommer upp för att få syre och ligger mest bara och guppar så det var inte som jag tänkt mig, jag trodde att de skulle hoppa eller iaf röra på sig, men det var mäktigt att se deras stjärt när de dök=)

Totalt såg vi fem valar, eller Anna såg sex, och på vägen in till land såg vi några sälar och lunnefåglar, de va häftiga! Vi blev serverade lite valsoppa på vägen tillbaka när vi insåg att vi inte ätit på SJU timmar, det enda vi fått under resans gång var mariekex, som hade blivit sega av havssalt, jag åt nog upp ett paket själv!

Anna pratade med en holländare på båten som berättade att det fanns en strandad val på ön så vi bestämde oss för att åka på en egen valsafari=) Med vägledning av en gam eller en havsörn, vi är inte riktigt säkra på vad det var, så fann vi valen. Den hade legat sedan i höst så det luktade inte hallon och vissa kroppsdelar hade ändrat position och på vissa ställen hade skinnet försvunnit – Nu har begreppet strandad val fått en helt ny innebörd!

Nu återstår bara att packa och städa och ikväll ska vi äta med Inger-lise och imorgon åker vi hem, ska bli skönt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I ett tidigare inlägg frågade jag om jag hade en vän som kunde fixa in oss på Afrikas bästa restaurang?  Jag kan meddela att hon heter Linda - och går nu under namnet: Världens bästa, underbaraste, snällaste Linda! Jag fullkomligt älskar henne! ... o...

Vi har återigen varti ute på äventyr!   Vi jobbar med uppsatsen underveckorna, och njuter på helgerna då vår kompis som jobbar vardagskvällar är ledig och kan hänga med på äventyr! Jag har mina psykbryt, jag upplever det som troligt tufft att jag...

Det är bra för mig att återigen vara på resande fot. Jag har fått mig några rejäla käftsmällar under dessa veckor vi varit här, och som jag behövde dem. Jag hade glömt bort alla de människor som inte har rent vatten, mat för dagen, eller ett hem att ...

En sorgens dag i Sydafrika. Utslagna ur Rugby-VM av Irland. Idag spelas alla finaler, och det är kaos i staden då alla matcher spelas på Cape Town Arena. Idag har vi mestadels varit hemma då det tar lång tid att ta sig runt pga all trafik då vi bor i...

Vi är här!   I skrivandets stund har jag varit uppe i lite drygt en timme efter att ha vridit mig  sängen länge för att inte väcka de andra för tidigt. Tror kanske det är bra att det är jag som har eget rum, och de andra delar...de uppgav igår at...