Vi landade den 5Maj, och vi möttes av en grå, trist och tråkig flygplats. Vi klev utanför dörren, och där väntade ett aggressivt, farligt och förrädiskt hav, hårda vindar, och höga snötäckta berg som verkade ruva på djupa hemligheter, och det var kallt!

Veckan senare såg det ut såhär!

Vi har hunnit med så otroligt mycket, och jag har fortfarande inte hunnit smälta allt vi varit med om! I efterhand kan man tänka, vilka idioter vi var! Vem 17 gör en spontantur till Kiruna 7timmars körning bort och kommer fram 04.00 på morgonen? Planering som inte existerar, det är vi bra på!

Måste dock säga att det är våra spontanturer som gett mig mest skratt, upplevelser och minnen! Som när vi kom fram till Jukkasjärvi och ishotellet som Elionor velat se hela sitt liv och det var smält, att jag inte dog av skratt!

När Inger-Lise skulle använda en iphone och ta kort för första gången i sitt liv, vände den åt fel håll, tog bild på sig själv och blev så förvånad att hon höll på att ramla ner från kullen vi just klättrat upp för...

Turen till Nyksund mitt i natten som avslutades med glass i  Sortland. Vår cykeltur som var lika lång som ett maraton,  och Elionors min när hon fick smaka på torrfisk, vi får inte glömma Hurtigruten och Trollfjorden och alla härliga nordnorskar som omfamnat oss med öppna armar...

Här kommer en bildkavalkad!

Vill säga att jag är otroligt tacksam att jag fick möjlighet att göra denna resan till Norge, och att jag fick göra den med just Elionor. Jag kan ju bli lite stingslig om jag måste umgås för länge med samma person, men jag måste säga att det har gått över förväntan!

Resan har innehållit massor av skratt      

och långa ljusa nätter, men även tårar, ilska och besvikelse, bäst av allt är dock alla nya bekantskaper jag har gjort. Jag vill med detta inlägg tacka alla fantastiska människor jag har träffat, och även tacka er som läst bloggen, kommit med uppmumtrande skriverier och kommentarer, det är jättekul att få höra vad ni tycker och tänker, även om ni mest kommenterat på fejjan och inte här så att läraren kunde läsa...(;

Till er på Stokmarknes sykehjem vill jag säga: Ni gör ett JÄTTEJOBB! Var stolt över dig själv och den skillnad du gör för en annan människa. Tack vare ditt leende, och ditt handlade gör du en annan människas liv värdigt att leva Mitt råd till er får bli att ta vara på varandras styrkor och använd den erfarenhet som finns. Ni som är nya, våga fråga, våga ta för er, och var inte rädd för att komma med nya ideer.  Jag hoppas att ni alltid kommer att vara ett sammansvetsat gäng, och att ni fortsätter att ha roligt ihop. Märker patienterna att personalen trivs ihop, så kan jag garantera att även de kommer att trivas!

Till de blivande sjuksköterskorna - keep on rocki´n!

Till er sykepleierstudenter som inte längre är studenter - var stolta! Gå ut i arbetsvärlden med ett öppet sinne och var inte rädd. Ert nya yrke innebär stort ansvar, men jag vet att ni kommer klara det galant. Patienterna som får träffa er ska skatta sig lyckliga! Jag är glad att vi fick möjlighet att lära känna er, och jag hoppas att vi ses igen. Har ni vägarna förbi Karlstad eller Åmål, så ring! Hur som helst kommer vi ju alltid att ha rödbrygga...och Sirkus Eliassen! =)

Inger-Lise...vad skulle vi ha gjort utan dig? När jag grät av frustration över sårlitteraturstudien tog du med oss på en tur på stranden. Du gav mig en höna och en bröstvårta i form av en snäcka, och berättade små historier om dem. Du sa att jag skulle ha dem med mig, och titta på dem när jag körde fast. Dagen efter skrev jag som om livet skulle ta slut, vad du än gjorde så fungerade det. Jag har dem med mig och kommer alltid att tänka på dig när jag ser dem. Tack för all tid och energi du lade ner för att göra vår resa till ett oförglömligt minne. Alla turer du tog med oss på, all underlig mat vi fick prova, valköttet blev snabbt en favorit, medan torrfisk är något som jag kanske inte kommer att prova igen...nä, ska vara ärlig och säga kommer aldrig att prova igen! (;

 Hoppas att vi inte helt körde slut på dig! Jag hoppas att du snart kommer till Karlstad så att vi kan återgälda allt du har gjort för oss, det betydde mer än du kan ana!

Kan inte avsluta utan att visa er bilden som kostade oss 1000kronor var, och tog oss tyå fem timmars väntan att få till!

Här är den!   

Våga inte säga annat än WOW! Det är stjärtfenana på en spermaval! (Kaskelot)

Jag säger tack till alla som gjort dena resan möjlig och hoppas att fler kommer att ta chansen att få göra detsamma! Jag och Elionor var dock först, och ni som kommer efter oss kommer att ha svårt att matcha alla tokigheter vi ställde till i Stokmarknes! Ribban är öagd, men det är bara du so kan bestämma hur högt du vill hoppa!

Förutom Sirkus Eliasson och alla annan underlig och klämkäck musik tar jag med mig den här sången från Norge. Den är gjord av Norsk sykepleierförening och väldigt bra. Den skulle sjungas av de som var klara sjuksköterskor nu i Bodö, och jag är säker på att de klarade det med bravur!

http://www.youtube.com/watch?v=USzTDpZV2JU

Med detta inlägg säger jag tack och hej, lite vemodigt är det att detta blir mitt sista inlägg, då jag måste erkänna att jag har kommit att älska att skriva om mig själv, egoist som man är.

Jag önskar alla en härlig sommar, glad påsk, god jul, grattis  på födelsedagen och allt det dära.

Glöm inte att krama varandra, och ta hand om dig själv. Det ligger faktiskt något i uttrycket: Le, och hela världen ler åt dig. Så le, och du ska se att det känns bättre, och du kommer att göra någon glad. Sedan behöver man ju inte som jag gå omkring och fånle samtidigt som man pratar med sig själv, då blir man klassad som en idiot istället!

Puss på er alla, och missa inte årets viktigaste event, jag kommer i alla fall att vara där! =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I ett tidigare inlägg frågade jag om jag hade en vän som kunde fixa in oss på Afrikas bästa restaurang?  Jag kan meddela att hon heter Linda - och går nu under namnet: Världens bästa, underbaraste, snällaste Linda! Jag fullkomligt älskar henne! ... o...

Vi har återigen varti ute på äventyr!   Vi jobbar med uppsatsen underveckorna, och njuter på helgerna då vår kompis som jobbar vardagskvällar är ledig och kan hänga med på äventyr! Jag har mina psykbryt, jag upplever det som troligt tufft att jag...

Det är bra för mig att återigen vara på resande fot. Jag har fått mig några rejäla käftsmällar under dessa veckor vi varit här, och som jag behövde dem. Jag hade glömt bort alla de människor som inte har rent vatten, mat för dagen, eller ett hem att ...

En sorgens dag i Sydafrika. Utslagna ur Rugby-VM av Irland. Idag spelas alla finaler, och det är kaos i staden då alla matcher spelas på Cape Town Arena. Idag har vi mestadels varit hemma då det tar lång tid att ta sig runt pga all trafik då vi bor i...

Vi är här!   I skrivandets stund har jag varit uppe i lite drygt en timme efter att ha vridit mig  sängen länge för att inte väcka de andra för tidigt. Tror kanske det är bra att det är jag som har eget rum, och de andra delar...de uppgav igår at...